Come on home.

Hon ligger inne igen, för en orsak dem ännu inte kommit fram till. Han sitter ensam igen och jag lider med dem båda. I mig så pågår det så mycket, varje dag snurrar tankar åt olika håll och ibland så måste jag pausa, andas ut och försöka reda ut ytterligare tankebollar. Ingenting är som det ska i knoppen och jag är fullkomligt allvarlig när jag säger att jag helt ärligt inte vet hur jag mår, när jag helt ärligt inte vet vad jag känner. Det är lite som ett vakuum, jag är ledsen, arg men på samma gång som ett litet barn som inte riktigt vet varför eller hur. Känslan av att livet snart kommer förändras markant är som en svart skugga över oss alla, alla är vi rädda för förändring, ingen av oss vill förlora. Det är inte lätt, inte ens lätt att sova gott om natten.

För övrigt så är saker glasklara, jag kämpar för att få jobba kvar med min flicka, på den platsen jag är. Jag är som bäst när jag får jobba, när jag inte behöver tänka hela tiden. Jag ventilerar ut mina känslor genom ojanden, kramar och pussar och att blåsa på små händer som skrapat i marken eller en rumpa som ramlat för hårt i golvet. Oavsett vad så känner jag mig stark nog att klara av vad som än serveras, jag har gått igenom så jävla mycket dem senaste två åren, att ingenting kan portioneras ut hårdare än dem korten som redan spelats gjort. Först processen att bli jag igen, sen familjeproblemen, sen cancerhelvetet och nu hjärtfan. Det kommer funka, måste funka och det måste finnas händer att krama och axlar att gråta, därför mantlar jag rollen. Därför lyssnar jag på cancerprat, därför tröstar jag, därför kramar jag lite extra för livet är ovisst och jag tänker inte slösa en enda minut till och sedan leva med ånger över vad jag inte gjort eller sagt.

Tack till alla fina vänner och familjemedlemmar som även ger mig stöd, som ger alla i den här röran stöd, för att ni lyssnar, för att ni orkar och fastän man kanske inte kan förstå så försöker ni och bara vetskapen att ni alltid är där gör mig så jävla glad. Även människor i min närhet, jag bara vet det. Så kärlek på er alla!

Alla bara gapar!

Den här bloggen försummats, känns som om jag är upptagen hela jävla tiden. Jag är väl egentligen inte det men så känns det. Har rast nu och ska snart tillbaka, ikväll ska jag baka, två olika sorters muffins, lussebullar och polkagrisbiscotti. Får se hur det blir, om det är något av dem som hamnar på godisbordet till jul. Minns jular då jag bakade åt andra, lussebullar gick som smör i solsken, så även godiset. I år blir det nog bara till familjen om ingen förfrågan kommer. Så imorgon ska jag alltså adventsfika med jobbet hemma hos en kollega, det blir glögg, mitt hembakta och mycket mer :) Kan bli riktigt spännande tror jag :)

Det jag ska baka är pepparkakscupcakes, chokladcupcakes med saffransgömma och polkagrisbiscotti. Äntligen lite nytta av mina julformar!

Nej men nu ska jag gå tillbaka till jobbet med ett löfte om mer uppdatering, finns massor att skriva om.

Puss!

Down in the river to pray

God kväll!

Hemma efter ännu en dag, helt jävla slut. Söndermatad på tankar och åsikter, haft en intressant informationsträff med en sjuksköterska från Sachska. Antecknat som en dåre. För övrigt är det krig i mitt huvud, som myrornas krig ungefär. Är kvar på förskolan hela December ut i alla fall. Jobbar mellandagar och hela kalopsen. Sak samma säger jag, för mig är det pengar, bra pengar! Välbehövda pengar! Pengar är en världslig sak men dem behövs alltid. Imorgon är det torsdag och då ska jag på Breaking Dawn med Maria, Mamma och Cornelia. Blir en fika med Maria först :) Och det känns ju superbra, det är dessutom min tidiga dag så det känns ännu bättre. På fredag åker jag till Sala, ska agera stöttepelare och finnas där med kärlek, varma kramar och stöttande ord och däremellan ska jag ladda upp egna batterier.

Framtiden är grå disig, jag är rädd för förändringar, nu mer än någonsin. Hela livet känns skrämmande och jag gillar inte känslan, känns som om bakom varje hörn gömmer sig en otäck människa, men vem går runt och tänker så? En galen människa som jag antar jag, men jag är så rädd att förlora något mer, behöva vara starkare än jag är varje dag. För hur mycket klarar en liten som jag?

Nu ska jag gotta ner mig i en dusch och pyjamas, sen blir det tv och sova!
Puss

Call your girlfriend

Mitt inre blöder, det är för mycket just nu. Jag pumpar igång leenden med jämna mellanrum men ledsamheten lyser igenom. Det gör ont inombords. S ligger på sjukan, hjärtinfarkt och veckan innan det var det hjärtflimmer. När ska det här ta slut? När ska det bli en vändning. Får se hur länge hon blir kvar, jag åker till Sala i helgen i vilket fall som helst. Finns en vissa herre där som behöver mig, med andra ord min farfar. Min fina, fina farfar. Kan inte sätta mig in i någon av deras sits. Men åh som jag älskar dem. Därför ska jag göra allt jag kan, allt för att skapa leenden hos dem och lindra smärtan så gott jag kan.

I övrigt så är allting bara som vanligt, jag känner inte efter för det finns för mycket att ta tag i. Jag är bättre på att ta tag i saker numera men jag vet inte om jag orkar med mig själv just nu, just nu finns så mycket annat viktigare. Fast egentligen borde jag säkert ta mig själv i första hand om man ska tro alla "lev-väl-manualer" men jag är trött på hokus pokus. Jag följer hjärtat, så hamnar jag säkert rätt någon gång.

Hoppas ni andra mår bra därute.
All värme och kärlek!Bella

They do run, run.

Sitter uppkrupen på en stol med datorn, storkofta och mysstrumpor, sugen på en kopp thé, kanske borde koka en men jag orkar inte just nu. Gillar att sitta här och lyssna på musik. Varje gång jag skriver så måste jag ha musik till. För att få ut ord, utan musik är jag handikappad när det kommer till skrivning. Hur som, igår var det dags för måndagspasta. Jag bjöd på skaldjur och till det, mitt första inköp på systemet. En flaska vitt vin, supergott till. Igår klickade jag hem en massa grejer, bland annat en julklapp till lillskit. Köpte en till idag, har bestämt mig för vad pappa ska få och kommit på lite fler saker till lillasyster och till mamma.

Funderar mycket idag, det är tisdagsfunderingar men dem är inte hotfulla, snarare varma och sköna. Jag gillarom!

Nu ska jag ensammysa i sängen till DH och käka dipp med grönsaker o popcorn!
Puss

Love is friendship set on fire.

Idag är min födelsedag, igår firades jag av vänner och jag har grinat av lycka vid ett flertal gånger, igår kunde jag inte sluta le och skratta. Allting är bara så jävla bra för tillfället. På loppet av två dagar har jag fått umgås med majoriteten av alla som jag älskar. Helt jävla underbart, fått så mycket fina presenter, så fina kort, så fina ord och så mycket kramar. Mitt hjärta och mina ögon svämmar över, känns som att ingenting skulle kunna bli bättre. Allt är för bra för att vara sant. 

Jag är lycklig, jag mår så jävla bra och det är inte enbart på grund av min födelsedag, det är en ihållande känsla.

Fan, va jag älskar er, det är allt jag kan säga!

Nothing.

Jag har inte skrivit på länge, inte sen i söndags och det har väl ingen direkt speciell anledning mer än att jag inte haft speciellt mycket att säga, att jag inte orkat berätta om tunga saker och att jag varit ofantligt upptagen. Hur som, på söndag fyller jag tjugo år, imorgon ska jag fira mig tillsammans med dem närmsta vännerna och på söndag kommer ju då släkten. Hur mysigt som helst! Ser verkligen fram emot en hel helg med människorna i mitt liv. Imorgon ska jag även hem till en liten flicka som ligger mig mycket varmt om hjärtat och vara där en hel dag nästan. Känns skönt, efter det ska jag stressa hem för att fixa mig, men det är lugnt för jag vet vad jag ska ha på mig, hur jag ska sminka mig och det enda jag måste komma på är håret. En världslig sak med andra ord. 

I allmänhet har jag mått bra, känt mig rätt utmattad och ledsen till och från, annars har det bara varit bra. Borde somnat för väldigt länge sedan dock, men bättre sent än aldrig säger jag idag och kastar snart in handduken.

Först borsta naggisarna och duscha av mig.

Puss

Tracks of my tears.

Det här blir mitt femhundrasextionde inlägg, lite coolt va? Idag mår man trots allt bra, lite huvudvärk men inget märkvärt, åkte hem med Mimmi igår och hade en riktigt rolig chaufför, skrattade hela vägen från Årstaberg och hem. Det var dem bäst spenderade fyrahundra kronorna på väldigt länge. Väl hemma kröp jag snabbt i säng och somnade som en stock, slog upp mina blå klockan nio i morse och låg i sängen och gosade tills klockan blev tjugo i tio, då klev jag upp, drog på mig kläder och vandrade upp till Globen och stället där jag nu befinner mig Keps Grill. Jag gästspelar idag kan man säga, vilket jag faktiskt tycker om att göra då och då, för jag trivs ju med jobbet i sig, dock har det blivit roligare sen jag slutade göra det på regelbunden basis. 

Vädret är grått och trist, det händer inte mycket idag, rätt dött faktiskt, lite burgare här och där och en och annan rulle, men vem vill inte äta mitt guldmos liksom? Massor med smör, det är hemligheten, nu vet ni det. Givetvis en dos kärlek också. 

Lyssnar på Motown och diggar med, började dagen med Melissa Horn men jag orkade inte fortsätta, älskar texterna men själva musiken är lite nedstämd. Vad annars då, dricker cola light, har ett turkost linne på mig och livet är rätt bra i allmänhet. 

Sista veckan som nitton nu, vet inte vad jag ska fira det med, förutom något nytt till födelsedagsfirandet på lördag. Alla fina vänner kommer, förutom ett fåtal, tråkigt men sånt är livet. Söndagen blir det familjefirande och det gör mig varm i själen att tänka på det, att jag inom loppet av två dagar kommer få kramas med alla människor som betyder mest för mig. 

Nu ska jag diska upp lite, fixa och dona och kanske byta musik igen. Hoppas alla har en bra söndag där ute och att ni tar vara på varje minut av den, jag älskar söndagar. Oavsett vad jag gör på dem :)

Puss!

Lätta från marken

Det var evigheter sedan sist, jag vet. Har varit upptagen med jobb, möten och annat goja. Cancern är under kontroll och har då medfört ett skönt lugn i familjen. Julen kanske kommer kunna vara mysig som förr. Vilket den alltid är men jag trodde att det kunde bli förändrat i år men vi kommer lösa det här tror jag. Mös med lillkusin i veckan, mysigt! Tar storkusin senare.

För övrigt är det fint med mig, jobbet går bra o allt annat med för den delen. Ikväll är det Halloweenfekke och jag är taggad. Så nu ska jag börja fixa mig :D

Ciao!