Tackar gud och vem mer som nu finns där uppe för att min bästis kommer hem i natt, jag har vatten sjutusen meter ovanför huvudet och jag vet inte hur jag ska komma upp. Jag känner för att sparka o skrika men vad skulle det hjälpa. Jag har gråtit till och från hela dagen, ingenting är rätt längre. Jobbet tär numera och jag längtar redan till nästa helg, då får jag vara ledig i två dagar, varav en är det bröllop men allt är ledighet så länge jag slipper grillen.
Pussen till er och hoppas era dagar är mycket bättre.
Skickar all min kärlek och mina tankar till Stina. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar