Du pratar om vår framtid som om den vore självklar och jag sitter och lyssnar till din röst, det du säger har jag för länge slutat lyssna på. Jag längtar bort till nya länder och låter tankarna vandra till en flytt utomlands. Samtidigt på andra sidan luren undrar du varför jag är frånvarande, undrar jag inte hur saker kommer bli när du flyttat till Sthlm? Nej, egentligen inte, jag vet att det kommer bli underbart, du är underbar och tiden vi spenderar kommer bli lika underbar. Du pratar om hur du vill sitta på söders höjder och se ut över staden med mig bredvid och jag ler lite när jag tänker tanken på främlingar i andra städer. Det är inte det att jag inte vill stå här när du kommer, jag vet bara inte hur jag ska tygla mig själv innan dess.
På senaste tiden har viljan att bryta mot allt jag tidigare trott vart starkare än det jag bestämt mig för att tycka och tänka. Jag vill bara öppna upp mig mottaglig för vad som än händer. Jag säger så här, jag hoppas att jag inom ett år inte bor kvar i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar