Jag skriver inget för jag vet inte hur jag mår, jag vet inte vad jag känner fast egentligen gör jag det men det känns som att det är överskattat med känslor för tillfället. Allt jag känner är allt jag är och för tillfället är det komplicerat. Jag vill vara lycklig, så lycklig som jag är i grund och botten men för tillfället är dem svarta molnen för många på min blåa himmel.
Fikade med Kimmie igår och ska träffa bästis imorgon, jag kan inte begära mer och ändå så känner jag mig trasig, konstig, ensam och övergiven.
Livet kunde inte bli mer skevt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar