It's time for change.

Det bästa med att stå på den plats som jag står på idag är det faktum att jag vet vilka jag kan lita på och vilka jag inte kan lita på. Jag vet vilka som finns där om jag ringer, även om klockan är tre på natten, jag vet vilka som skulle torka mina tårar och bara låta mig gråta ut. Jag vet också vilka som skulle prioritera mig om jag behövde prioriteras, jag vet vilka som accepterar mig för den jag är och jag vet vilka som älskar mig utan förväntan att få något tillbaka. 

Detta har jag aldrig riktigt vetat tidigare men efter timlånga samtal med Linda, Stina och Farfar så fick jag rätsida på det mesta. Jag har fått tillbaka den där extra skinnbiten på min näsa och nu kan ingen trampa på mig, jag förtjänar bättre än så. Jag förtjänar att få allting som jag ger, för så är det väl? Som man behandlar andra blir man själv behandlad. Det är väl inget konstigt med det eller hur?

Vill bara skriva av mig, tankarna som blobbade upp under min promenad. Såhär känns det, jag har kommit långt och jag vet att det sticker i vissa människors ögon men vet ni vad? Jag bryr mig inte, för om ni nu bryr er och älskar mig. Då borde ni veta att jag förtjänar att må såhär bra, jag förtjänar att känna såhär.