Allting står på paus fortfarande, har ingen lust att göra nåt. Grät jättemycket igår, sov oroligt vaknade sju. Tackade nej till jobb och går runt i pyjamasen, jag vet att jag kommer klara mig, att jag kommer repa mig fort, just nu stålsätter jag mig bara och det är okej att må såhär. Mamma var en klippa igår, Sussie likaså och jag vill bara sätta mig på tåget nu. För oavsett vad jag har för anknytning till honom och Sala, så är Sala/Heby/Möklinta hemma för mig, där är jag hemma. Där får jag andas igen och gudarna ska veta att jag kan behöva lite luft. Har dock tagit mig ut på en promenad i solen, kände att jag behövde lite solsken på min nos. Så nu sitter jag här, men inte länge till. För jag ska gå och baka till Erik nu.
Sedan ska jag spendera tid i min säng med serier. Kanske händer något annat, kanske inte. Hur som är jag helt okej med att spendera tiden med mig själv idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar